söndag, maj 18, 2025

Efterbörder

Hemma i vardagen igen. Den vardag som idag råkar vara söndag. Hemma vid halv elva-tiden. Och då blir allt som om "ingenting har hänt". I alla fall till en början. Allt är bekant. Blommorna på balkongen har inte vissnat. Allt ser ut som vanligt. Tvättunnan fylld. Siv (granne) kommer med posten, som hon tagit hand om under veckan. Vi skriver handlingslista och går iväg till Coop. Nu måste man ju börja ansvara för att få mat i sig, rätter lagas, och så vidare. 

Tillbaka till tv:n, som vi inte sett en sekund av i Spanien. Man klarar sig alltså utan.

Det låter tråkigt - men tillvaron blir till en början lite torr och tråkig, efter alla trevliga saker man varit med om. Alla trevliga människor man träffat och levt samman med. Alla nya intryck man fått i överflöd backar nu tillbaka. Nu ser man bara invanda saker.

Det gäller att ta vara på det man lär sig, de avbrott i vardagsrutinerna som en resa erbjuder. Ett extra minne är kameran. De bilder man tar och som man kan återkomma till hur många gånger som helst. Och nuförtiden har man ju alltid kameran med sig. Den sitter ju i mobilen. Obegränsat med film är det också. Glöm de där 36 rutorna man hade till förfogande förr, innan man bytte rulle.

Imponerad blev jag av två fotspår, som inte var vilka fotspår som helst. 60 miljoner år gamla fick vi veta. En jättedinosaurie hade stampat ner sina fötter i mjukt mineral, lera som mineraliserats. Lite svårt att se på bilden, men vi såg att den hade tre tår på varje fot. Meterbred var foten.

Tur att den inte var kvar.

Annars kan man ju plötsligt, bakom en stor sten råka på en praktfull orkidé. En Sankt Pers nycklar fick jag lära mig. 

Den har vi inte här i Norrbotten, vad jag vet. 

Lite besviken är jag trots allt. Jag hade räknat med att få se spännande fjärilar, till exempel. Summa summarum tre (3) stycken observerade jag. Och det var inga märkvärdiga, eller vackra arter. 

Inte heller andra insekter såg jag. Ett fåtal humlor, kanske fem stycken. Man blir lite orolig. 

Fåglarna skämdes dock inte för sig. Mycket fågelsång hördes. Men de var väldigt kamouflerade. Inget läge för att fotografera dem. 

Hoppas på större mångfald här hemma i sommar.




*****

13 kommentarer:

  1. Anonym08:41

    Det är underbart att resa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Blyger

      Man lär sig mycket.

      Radera
  2. Sant Pers nycklar har vi här i Roslagen.Tjusig

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Babsan

      Men här finns den inte, vad jag vet.

      Radera
  3. Precis så är det .,. det går snabbt att hamna i gamla hjulspår när man återvänder hemåt. Halleluja för alla bilder! Vi pratar ofta om våra resor och vad vi kommer ihåg .., vilka människor som fastnat i minnet. Den där unge killen t.ex, han som sålde färjebiljetter till Portsmouh från nåt ställe, han som var så himla trevlig. Resor berikar verkligen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Elisabet

      En sak som också var bra med denna resa var att vi bodde i städer där 'vanligt folk' bodde och verkade. Inga turistgetton. Små mysiga ställen.

      Radera
  4. Mari16:51

    Samma när vi var på Madeira för många år sen: väldigt få insekter. Vi såg nog bara en enda fjäril: en monark. Otroligt märkligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mari16:56

      Här på Falbygden har jag redan sett 220 arter ryggradslösa djur i år. Men jag lägger mycket tid på att leta så klart. Mycket spanade med kikare, det är det som är grejen. Man hittar MASSOR som man aldrig skulle ha upptäckt med blotta ögat, tro mig. Hoppas du får en bra insektssommar.

      Radera
    2. @Mari

      Man blir lite skraj.

      Men jag hörde igår en långtradarchaufför som berättade att han för första gången på länge, hade fått tvätta vindrutan pga krockade insekter. Han tyckte det var positivt.

      Radera
    3. Samma sak här. Nedanför motorhuven var det vita alldeles prickigt av insekter som mött döden längs vägen.

      Radera
    4. @Elisabet

      Hoppas att det är ett gott tecken.

      Radera
  5. Mari15:46

    Insekter på bilen låter bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Mari

      Vi får se hur det blir.

      Radera

Välkommen att kommentera.

OSZAR »